Alltså jag förstår inte riktigt själv, men efter ridlägret och efter att han kom hem från outinens och fick ha sin 2 veckors vila så har allt börjat gå mycket bättre inom ridningen. Våren var riktigt tuff, det kändes som att vi stod stilla. Det roliga var uteritterna och jag fasade för dressyrpassen. Hösten har varit så extremt mycket bättre, det har gått 'uppåt' hela tiden. Vi började få kläm på traven och allt blev bara bättre och bättre. Idag var han fjäderlätt i munnen (ni som ridit Pilgrim tidigare vet hur han brukade streta emot bettet och bara varja allmänt stark) och några få steg i galoppen fick han rätt form och ryggen sköt uppåt! Vilken känsla. Speciellt nu när det är mörkt och kallt blir det ju extra tufft att kämpa sig iväg till stallet, men när ridningen går så bra märker man knappt av det. Jag förstå fan inte hur allt har kunnat bli så bra, älskar dig min fina lilla häst! ♥

Det är riktigt pinsamt att visa dom översta bilderna, fy så hemskt det såg ut.